Dumburk. Det är vad många kallade sin TV förr. Faktum är att uttrycket i allra högsta grad lever kvar än idag. Televisionen ses av många som ett fördummande medie. En envägskommunikation som inte stimulerar den mänskliga hjärnan. Men stämmer det här verkligen? Blir vi dumma av TV:n eller gör den oss smartare?
När jag var yngre brukade mina föräldrar bestraffa mig genom att begränsa mitt TV-tittande. Det kunde handla om att gå och lägga sig tidigare, en dag utan TV och i värsta fall att min TV ställdes ner i källaren. Det var då jag förstod att TV var något bra. För det är väl inget straff att begränsa tillgången till någonting dåligt?
Jag har senare förstått att det inte var TV:n som var själva orsaken till bestraffningen. Jag har även insett att TV för 15 år sedan inte var så mycket att mista, i alla fall inte svenska program. Men nu är det bättre. Eller?
Ja, mycket bättre. Inköp av storproduktioner ifrån utlandet har lett till ökad konkurrens. De svenska bolagen har genomgått stor förändring för att kunna mäta sig med jättar som BBC, NBC, CBS och andra tänkbara kombinationer av bokstäver.
Men nu skulle vi fokusera på utbildningen. Det första som kommer upp i många huvud när utbildning och TV nämns i samma mening är troligtvis UR – Utbildningsradion. Ett krafttag ifrån SVT för att ta utbildning till det nya mediet. Ett krafttag som skulle tvätta bort stämpeln dumburk.
Problemet med UR är att allting är lågbudgetproduktioner. Det fungerade säkert för 15 år sedan, då föräldrar, lärare och annat TV-kritiskt folk fick upp ögonen för program som försökte utbilda tittarna. Det fungerar inte på samma sätt idag. Folk är inte längre lika kritiska till TV. De har vant sig vid dess närvaro.
Jag tittar inte på UR, jag känner ingen som tittar på UR och jag har aldrig hört någon hypa ett program som visas på UR. Mycket beror det nog på att folk tittar på TV för att bli underhållna, för att slappna av och koppla bort vardagen. Det är då svårt att få folk att titta på renodlade kunskapsprogram från utbildningsradion. Men en sorts program sprider sin kunskap och har vuxit enormt; dokumentärerna.
Discovery Channel, Animal Planet, Kunskapskanalen, History Channel och TV4 Fakta. Listan kan göras lång. Väldigt lång. Dokumentärer har blivit ett sätt att förmedla kunskap på ett nästan undermedvetet sätt. Chockerande händelser gör oss uppmärksamma, roliga experiment gör oss nyfikna, fakta flyter ihop med vackra naturbilder och Arne Weises röst försätter oss i trans.
Dokumentärernas genomslagskraft är enorm. Folk lär sig ny fakta varje dag tack vare sin TV. Men är det kunskap som är användbar och applicerbar i det vardagliga livet? Nej, det är allmänbildande kunskap. Långt ifrån alla svenskar jobbar med exotiska djur, arkeologi eller historia och kan därför inte dra nytta av lärdomar från programmen. Jeopardy hade däremot aldrig blivit av med några pengar om det inte vore för dokumentärernas existens.
Det finns ytterligare en kategori av program som vill lära oss tittare saker. Jag vet inte riktigt hur jag ska benämna kategorin, så jag namedroppar några istället; Äntligen Hemma, Martha, Roomservice, Bygglov, Söderläge och Mat med Tina. Program om vardagen. Matlagning, städning, byggnationer, och trädgård. Ingredienser i alla människors liv. Men även här brister den utlärda kunskapen då den återigen inte är helt applicerbar.
Alla vardagsprogram omfattar ett visst mått av handlag. Att sätta upp en betongvägg, plantera en buske eller laga en gourmetmåltid ser lätt ut. Det man inte lär sig från programmen är praktiken. Långt ifrån alla tittare är inte händiga nog att utföra det som utförs i bild. Tyvärr kan detta fenomen sammanfattas i ett enda påhittat ord; Timell-effekten. Frågan är hur många egenfixade hus som rasar ihop inom de kommande 15 åren?
Detta för mig osökt in på min slutliga teori; Man lär sig ingenting användbart av att kolla på TV. Det man lär sig är kuriosa och vardagstips. Det man inte lär sig är djup fakta och det nödvändiga för att applicera kunskapen.
Läs en bok eller gå en kurs om du vill lära dig någonting. Titta på TV om du vill bli underhållen!
//Tobbe
Känner ni någon som tittar på UR? Har ni lärt er något användbart från TV?
Ouch! Bestraffning som går ut över tv-tittandet? Det drabbade mig inte som liten. Det var verkligen hårt!
UR påminner mest om en öppen verkstad för alla de som inte fick något riktigt tv-jobb även om en del påläggskalvar finns där på “gödning”.
Marthas själbetitlade program är en salig röra av produktplacering och annat jox som inte tilltalar mig som svensk. Även om jag ser att man kan lära sig en hel del saker av våra svenska varianter (Timell, Bygglov, Mat Tina etc.) som är lite mer lärdomsfulla än vad vanliga vardagstips är.
Detta var annars en tänkvärd text!
Jag hade en hård barndom ;)